Igår för 12 veckor sen skadade jag fingret på fotbollsträning. Senan mellan mellanled och ytterled lossnade med hjälp av yttre faktorer från övre skelettdelen på vänster lillfinger, och då den är starkare än skelettet tog den med sig en liten skelettbit i farten. Fraktur är alltid fraktur men svårheten med denna skada var den lossade senan, som är leden som gör att fingret går att böja och använda som man är van vid. En fraktur läker vanligtvis på 6-8 veckor och oftast får man en skena eller bara tejpning för att läka en fingerfraktur mellan 3-6 veckor. Då senan är lite mer kritisk och även mer föränderlig än ett skelett är läktiden mer kritisk och längre. Förhoppningen är att senan ska hoppa tillbaka och fästa sig som den ska, speciellt då skelettdelen den sitter på är loss måste man fixera fingret i en oböjbar skena under 6 veckor, fingret får inte droppa utan måste hållas i översträckt läge alla timmar på dygnet. Om den droppar finns risken att läkningstiden tar längre tid och att man kanske kan få så kallat dropfinger. Det som händer då är att senan blivit utdragen och övre led kommer inte vara rak utan alltid vara böjd. Då jag aldrig varit med om något liknande innan så visste jag inte riktigt vad jag skulle tro eller hoppas på, mer än att jag visste att först 6 veckor dag och natt som skulle följas av 6 veckor till med avvänjning av senan för att börja träna och försöka få tillbaka rörligheten. Det kan ju vara så att senan behöver mer tid på sig och då får man köra med skena längre än de 12 veckorna, nattetid eller dagtid beroende på.

För mig har läkningen gått väldigt bra, senan verkar ha fäst sig på rätt plats och fingret är rakt, så inget drop finger än så länge iaf. Dock har jag fortfarande smärta och fingret går inte att böja så bra. För 6 veckor sedan började jag med rörlighetsträning pch då var böjningen i yttre led 30 grader, fick alltså inte in fingret mot handflatan ens. 5 veckor senare var jag på checkup på handmottagningen på Mölndals sjukhus hos arbetsterapeut Kristina, en sympatiskt tjej. Då mätte vi igen, dock kände jag inför besöket att ingen framgång gjorts. Men då lyckades jag böja fingret i 50 grader. Så förbättring, om inte annat. Däremot är det inte säkert att jag kommer lyckas böja fingret i de 90 grader som lillfingret på högerhanden gör men jag har förhoppningar iaf att det inte blir långt ifrån.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

barnfota barn i tiden med sand mellan tårna trodde aldrig sommaren skulle komma kanske blir det bara idag maneterna flyter runt vid strandkanten   varma sydöstliga vindar i en tid då inget är vårt vi greppar varje sekund efter att ä...

Blå himmel, dina ord ekar i mitt huvud Gör sånt du tycker är kul 5 långa år Längesen allt var normalt Vem är jag nu Stora kval   I flera år Levde vi, sida vid sida Far och dotter Stumma ord, riktiga händelser Gemensamma intresse...

Det var ett tag sen jag skrev och anledningen är för att jag haft svårt att förhålla mig till det som hänt och min del i det. Nu känns det som att jag behöver skriva av mig en del av som hänt. Så här kommer en del av min historia och min brors ur mit...

Några timmar kvar nu, 2016 på väg in i historieböckerna. Jag ska ärligt talat medge att jag är enormt kluven till året som har gått, mycket har hänt både bra och mindre bra saker. Risken finns att denna årskrönikan blir mörk och djupare än tidigare å...

Dags för sista gången med Sista sången. Jag sitter på ett blå tåg mot huvudstaden och tänker tillbaka på 20 år med ett av Sveriges bästa band. Det blir inget rimmande denna gången eller lek med låttitlar. Istället blir det ett avskalat farväl a...